ett nyår

det var ett nyår, precis i mitten av ett decennium i slutet av ett århundrade och i ett förhållande som var över, en fest med alla våra vänner, släktingar, klasskamrater och barn, mannen med Lappsjuka som tillbringade dagarna i en trea i Tensta med att röka och skriva på sin dator och jag stod i det mörka köket och tittade ut över musikhögskolans baksida och stadiontornet, vi önskade varandra gott nytt år, lite håglöst sådär i avskildhet från de riktiga vännerna, sen gick jag med en av tjejerna till en fest, där den där konstiga killen stoppade gafflar i näsan, sen låg vi med två killar från ett band, hångel är alla sorgers bot, att släppa taget med läpparna mot hud så tunn att man känner blodet, glädjen i ett rus, småbarnsmorsa på rymmen, sörjd och saknad av mig mest