fredag 29 januari 2016

lyssna lite

idag lyssnade jag på programmet Stil i P1, om att samla på foton, och i tidningen Hemslöjden talar man om arv, blodsarv eller ett förvärvat arv. Jag har köpt den här fina ramen, med en mamma och hennes härligt tjocka bäbis de är numera införlivade i min familj, en kärlek, ett kärleksbevis, jag har minnen och saker, jag gör saker som jag stoppar minnen och stunder i, min pappa byggde hus, på vägen in till stan (Kalmar) var det hus överallt som min pappa byggt, renoverat och känt gubbar i, eller tanter, de gamla fälten där Raine och Gunilla fått varsinn gata ligger strax innan där pappa hade sitt förråd på 80talet, jag praktiserade hos Raine och Gunilla sommaren 1986, den sommaren de gifte sig, i tidningen frågade de henne vad som var bäst, hon hade fyllt femtio och sa att de hade kunnat betala hyran i tid utan att låna av kompisar alla månaderna, livet går i cirklar, nu är det jag som snart är femtio och lever jag i trettio år till får man väl kalla det en arbetsseger, minnen konsten och kärleken, det är väl det som är livet

torsdag 21 januari 2016

finns det nåt värre

http://www.theparisreview.org/interviews/6040/the-art-of-fiction-no-206-michel-houellebecq



ÅH! som alla åmar sig och klemar sig med dessa kulturmän, ovårdade sjaviga
och jag tänker saker som gäller för kvinnor, om du inte känner att du är värd att ta hand om, varför skulle jag vilja vara nära dig, så tillvida man inte är feeder och vill ha nån i beroendeställning,
men det handlar om makt, inte nåt jämställt älskligt förhållande
när jag väntade mitt andra barn, läste jag litteraturvetenskap i Göteborg, Proust fick mig att reagera med lillhjärnan, en reptilsnabb antipati formades i mitt sinne, jävla gnälliga unge, du skulle..
jag orkade inte ens fortsätta tanken, det var underbara Lage Larsson tavlor i föreläsningssalen, en man som dog av leukemi efter att ha hållit på med konst och framförallt lösningsmedel hela livet

iallafall kunde jag inte förlika mig med de gnälliga snubbarna i litteraturen, javisst Jan Myrdal hade ju lite humor (Alva; där ser du vad glad katten är, han viftar ju på svansen!) men han utsatte aldrig sin far för samma accountability, liksom Leif GW bara är pappas pojke, fast mammorna är ju de som försökte

Damned if I do and damned if I don't

ja man slår på den som står närmast, och för att kvinnor oftast försöker få barnen att intressera sig för sina pappor, vilket ger en slags slagsida då barn är de mest konservativa varelserna på jorden

ja jag intresserar mig för det här ämnet av delvis privata skäl

och saker som jag faktiskt inte kan göra något åt

men det roar mig att läsa att den store rebellen, filosofen Houllebecqs morsa försvarar sig och kör sitt eget race (Ulf Lundell framstår som en amatör jämfört med henne)

och att bara ha mage att vräka ur sig detta

During her book tour, she famously asked, “Who hasn’t called their son a sorry little prick?”

Hon skulle nog ge mama Proust ett och annat barnuppfostringstips. och hon får mig att framstå som ett helgon.


lördag 16 januari 2016

pärlande

jag vet
att så fort jag knäckt
koden, mönstret, formen
och lyckats göra det perfekta ögat
så kommer det att vara över
på ett ögonblick gå från djupt intressant
till blaha blaha
så därför är allt roligast i början, perfekt är för tråkigt
men just nu njuter jag
och har ganska roligt


måndag 11 januari 2016

elfte i förste

 För tre år sedan
tog jag emot två katter
som bodde i en astmatisk familj
de var tio och elva
och jag hade kommit på mig själv
med att längta efter att öppna kattburkar
Saki låg surt under soffan och tjurade i ett par veckor, sen en dag kom han och kramades, Kenzo han har varit lika gullig och nyfiken och högljudd hela tiden. I tre år har jag älskat dem mest av allt i hela världen. Det är en ren ynnest.

måndag 4 januari 2016