Hönor springer som om de har tre ben
rullar, vaggar, kroppen rör sig i en cirkel
från foten till huvudet till andra foten.
I en spiral rör de sig framåt, större och
vidare som ett parkinsontextat vykort

I de halta och lyttas stadsdel, den där gud släppte
tonvis med orange tegel  i en hög på marken
och sa föröken eder, sitter de ljusskygga hemmasönerna
på internetcafeet slash solariet och spelar bort de få 
varma sommardagarna, de långhåriga i skinnvästar
sitter magentabrusiga på ölsjappet bredvid och röker
ut det sista av dagen

De plattfotade fistulakvinnorna sveper 
sakta förbi och lämnar endast en varm doft
av inkontinensskydd.

Jag bor hellre i miljonprogrammens hus
med stora fönster som släpper in ljuset
och hör grannen prostatakissa om natten
än kurar i nittitalets klumpiga block med lågt
i tak och små energisparande fönster som 
släpper in så lite ljud och ljus att invånarna
lider av ständig D-vitaminbrist