det där fönstret som vetter mot nordnordost in mot den stora staden, där man kan se globen till höger och bort mot Liljeholmen åt vänster, skatteskrapan plirar i mitten strax ovanför grantopparna och blinkar likt lumor eller det där skabbiga ögat i saganomringen, till vänster om det blinket fast väldigt mycket närmare huset står den här granen, med en topp som ramlat av och fortsatt uppåt, fast lite bredvid, men ändå rakt upp, den vet vart den ska, det är vackert, jag vet vart jag är på väg men inte hur eller vilken väg, bara att
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar